Thomas

About Thomas

Posts by Thomas Wreiner:

Just do UX!

By in Metod, UX No Comments

En av de vanligaste klagomålen hos UX-folk är att de inte får tid och resurser att göra UX. Detta menar Kim Bieler beror till viss del på ett fel i tankesättet. Istället för en s.k extern valideringsmodell där man vackert väntar på att få tillåtelse att göra UX bör man genom en intern valideringsmodell helt enkelt börja göra UX. Till exempel genom korta, enkla ”quick-wins” kan man visa på styrkan med UX och med tiden få chans att göra mer. Att låta klienter till en början få gratis UX-arbete är ett annat sätt.

Efter många år av försök att förklara och definiera UX för klienter och andra stakeholders är det  dags att ta saken i egna händer.  För en av de bästa sätten att övertyga stakeholders  är att visa på positiva resultat av sådant arbete. Gärna från den egna organisationen.

 

 

User Experience och… Ost ?

By in Design, Koncept, Metod, UX No Comments

Tracy Brown på UX Magazine har skrivit om hur hon använder UX- och Tjänstedesignsmetodik för att hjälpa en liten mjölkgård att sälja sina produkter.

[quote]In truth, for very small businesses, UX and service design practices would appear to be an impractical luxury. Consultants are expensive, and often don’t deliver what small enterprises need: a tangible end product in a short period of time. So I decided to test my bag of tricks on the small island of Westray in the Orkney Isles, with the aim of creating a brand, online presence, and packaging prototype to help a small dairy sell their cheese and maybe a yogurt or two. I wanted to find the steps that would work in an informal, rapid process. I narrowed it down to six.[/quote]

Inom UX-världen är liknande projekt ovanliga, men Tracy nämner också tjänstedesign i artikeln – där det är mer vanligt att liknande projekt förekommer. Som jag har nämnt i en tidigare artikel har UX och Tjänstedesign ganska mycket gemensamt. Den stora skillnaden är enligt mig hur man definierar designproblemet – vilket perspektiv och omfång man har. Detta ger då olika syn på var man anser att designen börjar och slutar.

Det finns åtminstone två intressanta poänger med artikeln. Den första poängen handlar om att UX-metoder även går att använda till något mer än bara digitala artefakter och bör ta ett vidare perspektiv än så. Mer från Tracy:

[quote]How can you design something great for someone without knowing enough about what they actually want? User Experience practitioners have learned that it’s not enough to focus on the point at which the customer hits a site and forget them once they leave. UX design is now united with service design in wanting to know what their customers had for breakfast—we want as much information as we can get.[/quote]

Den andra poängen är den att man kan få fram väldigt mycket utan att det nödvändigtvis blir väldigt stora och resurskrävande  projekt. Brist på resurser är ofta en av ursäkterna för att inte göra design. Hur har man råd att inte lägga resurser på design undrar jag. Till och med en liten mjölkgård har insett nyttan med detta.

Spotifys agila struktur

By in Agilt No Comments

Spotify har i dagarna publicerat ett dokument som beskriver hur de jobbar agilt.

Spotify har strukturerats i små funktionella enheter som ska fungera som mini-startups och vara så självstyrande som möjligt.

Utvecklingsteam grupperas i Squads, där man utövar antingen Scrum eller Kanban och man jobbar med en specifik del av exempelvis musikklienten. Varje Squad har en produktägare som bestämmer prioritet på arbetsordning, men bestämmer inget om hur själva arbetet ska gå till.

Squads ingår i större grupperingar som kallas Tribes där man jobbar med liknande saker, t. Ex hela musikklienten, backend osv.

[img src=”https://interaktionsverket.se/wp-content/uploads/2012/11/Scaling-Agile-at-Spotify.png” w=”570″ h=”359″ ]

För att lösa problemet med att en utvecklare/designer/testare kan sitta på ett problem som någon annan med samma roll redan har löst i en annan Squad eller Tribe finns också Chapters och Guilds.

I Chapters ingår folk från samma Tribe som innehar samma yrkesroll, exempelvis testare som pratar sinsemellan om gemensamma problem och lösningar. Guilds är i princip samma sak fast spritt över hela organisationen, och vem som helst som är intresserad får vara med.

Chapters har också en ledare, Chapter Lead. Denna är s.k kompetensledare och där produktägarens roll kan vara att jobba snabbt och ibland ta genvägar är det Chapter Leads roll att se till att man gör saker noggrant och på rätt sätt. Ett hälsosamt men kanske något spänt förhållande mellan de två.

För att hålla ihop allting har man också Systemägare samt Chefsarkitekt för att se till att alla delar hänger ihop och stämmer överens med visionen.

Spotify är inte klar med sin omorganisation och man har precis börjat vänja sig vid den nya strukturen, men det verkar som att Spotify har klarat expansionen bra hittills då de gått från 30 personer för 3 år sedan till dagens 250 st.

Ska bli spännande att följa Spotify och deras arbete med att vara agila. Man måste komma ihåg att jobba agilt inte bara handlar om att omorganisera en gång eller jobba på ett specifikt sätt. Det handlar om att alltid vara adaptiv och förändra sig vid behov. Det är minst lika mycket ett mindset som en metod.

 

Andra källor: TechCrunch  IDG  Crisp

Varför ”design för alla” är en dålig idé

By in Design No Comments

Jared Spool använder en bra analogi för att driva hem poängen att om man ”designar för alla” får man medelmåttiga resultat.

When we try to design for everyone, we end up producing the design equivalent of an institutional cafeteria – producing bland results that aren’t interesting to anyone. The best way to move to great results is to decide which group were focusing on, and give up on everyone else. Then we can make something awesome for that group, which will improve the quality of our designs.

– Jared Spool

Det går inte att inkludera alla och samtidigt få en fantastisk användarupplevelse och nytta ur sin design. Jag är nog inte beredd att hålla med om att man bör glömma bort precis alla andra. Åtminstone inte om det man sysslar med är, som i Jared Spools exempel, en offentlig inrättning. I långa loppet kanske Jared Spool menar att man ska minimera offentliga inrättningar på grund av problemet med medelmåttlig design.

Vadän Jared Spool egentligen tycker om offentliga inrättningar så existerar de idag och kommer existera imorgon, så vad göra med dem för att upprätthålla god service? Vissa skulle påstå att om man inte designar för alla gör inte de offentliga inrättningarna sitt jobb. Frågan man måste ställa sig är dock: Vad för nytta har det om en relativt liten representerad grupp med icke-kritiska behov ska vägas lika tungt i designbesluten som en större representerad grupp med potentiellt livsviktiga behov? Alternativt: Nyttan med att många små grupper som ska vägas in och de viktigaste målgrupperna får inte den tid de förtjänar?

Man måste hitta de viktigaste målgrupperna och satsa extra på dessa.

I fallet med Jared Spools offentliga matsal har bristen på resurser en stor roll att spela, men jag tror att även mindset kan ha stor betydelse för hur man ser på verksamheten. En verksamhet som har som uppgift att tjäna alla kan må gott av att faktiskt se användarna i ett lite snävare perspektiv och prova nya sätt att tjäna sina användare. Vilket nödvändigtvis inte behöver betyda att man glömmer bort alla andra för den sakens skull.

 

UX vs Tjänstedesign ?

By in Definition, Design, UX 1 Comment

Det här inlägget handlar ganska lite om UX och ganska mycket om Tjänstedesign (Service Design på engelska). Eller gör det?

Vid det här laget har vi börjat lägga ett ganska brett pussel över vad UX är, och jag kallar det pussel för att alla bitar är så klart inte på plats ännu, eller ens på rätt ställe. UX kommer fortsätta utvecklas och ingen kan nog svara på vart UX är om 10 år.

Det viktiga i sammanhanget är vad man ute efter att göra, vad man än må kalla metoden som används. UX är nämligen inte ensamma om att försöka använda sig av designmetoder för att uppnå nytta för kunder och användare.

Här kommer Tjänstedesign in i bilden.

Tjänstedesign som namnet antyder, handlar om design av tjänster. Varför man väljer att kalla det tjänster beror på att marknaden för just tjänster växer sig större och viktigare än marknaden för rena produkter. Produkter köps och förbrukas direkt och transaktionen mellan kund och leverantör är kort, oftast direkt vid köptillfället för att sedan kanske aldrig mer höra av varandra. Tjänster å andra sidan har ofta långa relationer mellan kund och (tjänste)leverantör och värdet av det som köps uppstår i och med användandet. Alltså skapas värdet för kund och användare vid användandet, och återskapas hela tiden, så länge tjänsten är i bruk. Detta gör att behovet av väldesignade tjänster som utgör riktig kundnytta samt engagerar kunder och användare är mycket stort.

Man bör dock inte dra alltför vattentäta skott mellan produkt och tjänst. De allra flesta tjänster använder sig av fysiska produkter. Produkten blir det man interagerar mot den bakomliggande tjänsten.

Bra exempel på sådana ”produkter” är Amazons Kindle Fire och Apples Iphone/Ipad. De tjänar som produkter för att interagera mot deras respektive tjänster för försäljning av böcker, spel och film.

Men varför Tjänstedesign? Tjänstedesign är interdisciplinärt med flera olika kunskapsområden som: Interaktionsdesign, informationsdesign och grafisk design. Tjänstedesign är dessutom en iterativ process som  är användarcentrerad och holistisk.

Börjar det låta bekant?

UX och Tjänstedesign har mycket gemensamt, men skiljer sig på vissa punkter. Beroende på vem man frågor. Tjänstedesign lägger till exempel mer vikt på sitt holistiska perspektiv, och har ett bredare omfång än vad UX brukar ha. UX och Tjänstedesign startade också på var sin sida om det digitala-analoga spektrumet. Tjänstedesign har växt fram ur management och marknadsföring, klassiskt fysiska miljöer och det är då naturligt att Tjänstedesign också börjar där. UX har växt fram ur främst Interaktionsdesign, vilket för det mesta associeras med den digitala världen. Detta sätter sina spår för vart man anser att ”problemet börjar” i ett projekt.

På senare tid har dock båda två börjat mötas. Digitala byråer kallar sig tjänstedesigners och UX har anammat ett bredare designperspektiv. Man kan nog säga att redan från starten då UX myntades ansåg man att något saknades i deras klassiska verktygslådor för bland annat Interaktionsdesign. Samtidigt som IT och webben numer är allmänt förekommande behöver även Tjänstedesign tillgång till den digitala kompetensen för att kunna leverera en komplett lösning.

Sysslar man med rena digitala projekt klarar man sig långt med UX. I många fall säkert hela vägen. Men om man startar ett projekt och man inte vet om man ska bygga en hemsida åt en fastighetsägare eller bygga ett områdeskontor (eller båda?) så föreslår jag att ni tittar på Tjänstedesign.

För mer information om Tjänstedesign kan ni titta på dessa slides. De är gjorde av författarna till boken This is Service Design Thinking och ger en mycket bra inblick i vad Tjänstedesign är.

 

Agile UX vs Lean UX

By in Agilt, Definition, Metod, Strategi, UX No Comments

Artikel som tar upp skillnaderna mellan Agile UX och Lean UX. Det råder lätt en viss begreppsförvirring inom nya fält och metoder.

Kort kan man säga att Agile UX försöker få ut mjukvara fort. Uppdelat i mindre bitar för att minimera stora utvecklingsjobb som senare inte ledde till något av värde.

Lean UX å andra hand försöker brygga glappet mellan idé och utveckling. Hur man vet om idén man har faktiskt passar den tänkta målgruppen.

Dessa är på intet sätt omöjliga att använda tillsammans. Det uppmuntras!

[quote]Bottom line: in everyday conversation, whether one uses the term Lean or Agile or what-not is probably not important.  What’s more important is an understanding of how Agile and Lean help make traditional UX a more whole practice.[/quote]

Blir inte ni också sugna på att använda hashtagen #how’boutmaybejustplainoldux som artikelförfattaren har i sina slides ? 😉

The power of observation

By in Design, Metod No Comments

I  mitt tidigare inlägg ”Kognitionspsykologin och Iphone 5” skrev jag att observationer är en viktig del i designprocessen och bör göras oftare. I en artikel av Gigaom.com tar Ellen Isaacs upp samma ämne med konkret exempel och vilka fördelar etnografi har.

[quote]It’s understandable that managers would feel uncomfortable taking time to do ethnographic studies, since they’re not like traditional marketing methods where you ask people about themselves and their opinions and get answers to the questions you pose. With ethnography, you’re more interested in what people do than what they say (usually two different things), and you’re more likely to come out of it with answers to questions you didn’t know to ask. At its best, ethnography uncovers “aha!” insights that transform thinking. But since nobody knows know what they’ll learn, there’s no guarantee — and that makes people nervous.[/quote]

Vill du få svar på frågor du kanske redan har svaret på, eller vill du ha svar på en fråga du inte visste att du borde ha ställt?

[quote]It’s hard to measure, but ethnographic studies likely save businesses far more time than they take. These observations and analysis can reveal insights that shift projects toward demonstrated problems. They also provide specific information about what features to include and how to design them to fit with people’s current practices. And perhaps most importantly, they can keep companies from developing a technology that solves the wrong problem or does it the wrong way. With benefits like this, it seems to me that companies don’t have time not to do ethnography.[/quote]

Våga lita på att era designmetoder kommer bära frukt!

Kognitionspsykologin och Iphone 5

By in Design, Metod, Undersökning No Comments

http

Videon där Jimmy Kimmel prankar folk och ber dem berätta om vad de tycker om nya Iphone 5, när det egentligen är en Iphone 4 (Iphone 5 hade inte släppts när videon gjordes) har gått varm de senaste dagarna. Mycket underhållande när till och med folk som faktiskt har en Iphone 4 ändå tycker den ”nya” Iphone 5 verkar mycket bättre än deras egen.

Men varför beter sig folk så här? TLCLabs har gjort en bra kognitionsvetenskaplig förklaring.

De hänger upp sina argument på två punkter. De kognitionspsykologiska faktorerna Anchoring och Priming.

[quote]The first, and perhaps more powerful bias introduced here is Anchoring or focalism, which is a bias that describes the common tendency to rely too heavily, or “anchor,” on one trait or piece of information when making decisions. In the case of the interviews above, everyone was told that the phone they were looking at was the new iPhone 5. The salient piece of information that anchors their perspective is that this is, in fact, the new iPhone 5, and any further analysis of the product, including side-by-side comparison to their own iPhone 4S, is biased.[/quote]

[quote]The Priming effect occurs when a person’s response to a stimulus is influenced by exposure to a previous stimulus. It is associated with implicit memory and its effects are salient, lasting and often completely unconscious. For instance, if you were asked to think about food and all of its epistemic awesomeness for a brief period of time after which you were presented with a fill-in-the-blank problem such as S-O-_-P, chances are you would complete that word as “soup”, rather than “soap” (considering only a brief amount of time passed between the two tasks).[/quote]

Det spännande med dessa kognitionspsykologiska faktorer är att de kan ha vitt spridda effekter. Artikelförfattarna ger som exempel på Priming ett case där en studie frågade två grupper människor två frågor: ”How happy are you these days?” och ”How many dates did you have last month?”. Det visar sig att ordningen på hur frågorna blir ställda gjorde att grupperna gav olika svar. Oavsett om det är Priming eller andra psykologiska faktorer som styr utgången visar studien på att sättet man intervjuar människor, ända ned på vilken ordning man ställer frågorna, kan ha stora konsekvenser för vilka svar man får.

Drar vi paralleller till kund- och användarundersökningar inom design med vetskap om att ordningen på frågorna kan ha stora förändringar på de svar vi får, då är det dags noggrant tänka över sättet man intervjuar människor. Sedan tidigare har man vetat om att endast fråga användarna vad de vill ha oftast inte ger speciellt mycket matnyttigt. Detta sträcker sig ännu längre.

Det är nog dags att på allvar börja studera användarna genom observationsmetoder än att endast utföra intervjuer. Något som många vet om men för få faktiskt gör.

1 2 3 4